Hur använder man barrväxter
Basplantering
Varje växtkategori för i odling med sig något av sitt ursprung och präglar omgivningen med sin speciella stämning. Barrträden ger oss skogens allvar och lugn. De skänker trädgården fasthet och karaktär. Lövfällande träd skiftar från yppig lövskrud till naket grenverk på ett par veckor. Barrväxter förändras inte lika snabbt och dramatisk. Använda med känslaskapar de en rofylld miljö som med ett sparsmakat växtval kan närma sig den japanska trädgårdens själfulla renhet och förfining. Vi behöver växter som sträcker sig på höjden som kontrast mot lägre växtmaterial, men få trädgårdar har plats för många träd med utbredd krona. Det är bland barrväxterna vi finner de former som erbjuder höjd men inte blier breda och skuggar stora områden.
Vindskydd och avskärmning
Den som vill ha en njutbar trädgård skall börja med att skapa lä på sin tomt. Det är en förutsatning för att människor, djur och växter skall trivas. Viktigast är skydd för kalla nord- och ostvindar. Växter är mycket effektivare vindbrytare än plank och staket. De dämpar också ljud. Rätt placerade barrväxter förbättrar klimatet på tomten och det är inte bara växterna som tjänar på detta. Med dagens energipriser är det inte oviktigt att ha ett vinskydd som fungerar på vintern.
Odlingskrav och tolerans
Jord
Barrväxter är inte kinkiga utan finner sig tillrätta på de flesta jordar som någorlunda dränerade. Styv lera är dock mindre lämplig. Den hämmar en god rotutveckling genom sin struktur och sitt låga syrinnehåll. Lerjord är näringsrik och växterna kan klara sig med ett rotsystem som är mindre än normalt. Problemet är att ett svagt rotsystem inte förankrar dem stabilt. När en större växt svajar i blåst uppstår lätt skador på rötterna och det kan gå röta i rotsystemet.
Vatten och näring
Barrträd är i almänhet bra på att hushålla med vatten och inte särskilt näringskrävande. På torr, mager och grusig jord är det enar och tallar som klarar sig bäst. Tuja och idegran är ganska torktåliga men jorden får inte vara för mager. Övriga släkten kräver fuktigare mark, särskilt Picea-granar som har ett ytligt rotsystem. Ädelgranar klarar att hämta vatten från större djup. De behöver någorlunda näringsrik jord liksom också cypress, hiba och solfjäderstall.
Salttålighet
Sverige har långa kuster och många odlare måste räkna med slatbemängda vindar. Större exemplar blir med nödvändinghet värre utsatta än små plantor som kanske har skydd av andra växter. Våra inhemska arter av gran oach tall är inte salttåliga. Enar kan skadas men i mindre grad. Tujor och cypresser kan bli helt „röda” på vindsidan, skador som är svåra att reparera eftersom nyväxt bara kommer från friska barr. Granar och tallar bryter från knoppar och brukar återhämta sig.
Ljus
Barrträd utvecklas generellt bäst i ljusa lägen, vilket inte är detsamma som brännande sol. I naturen får de tåla en del skugga men det går ut över utseendet. I odling vill man ha varje exemplar så tilltalande som möjligt med ett fint födelat grensystem och täta, friska barr. Mest ljuskrävande är enar och tallar. I skugga tappar de barr och förlorar grenar. Lärk och douglasgran är ganska ljuskrävande. Tuja, cypress och gran är litet mindre kinkiga men blir vackrast med jämn ljusfördelning.
Skötsel
Vattning
Etablerade, större barrväxter klarar själva sin vattenförsörjning. om marken är normal. Nysatta plantor behöver vattnas vid torka. De allra minsta dvärgarna kan också behöva ett tillskott , särskilt om de är planerade i upphöjt läge. Vattna så riktigt att det blir fuktigt på djupet och så att rötterna uppmuntras att söka si neråt. Att man skall vatna barrväxter rikligt strax före frostens inträde är en „sanning” som upprepas i text efter text utan att ha stöd i någon seriös undersökning.
Dessbättre är det inte så vanligt att det råder torka på senhösten. Växterna har vid den tiden saktat ner sin ämnesomsättning inför vintern. Ymnig vattning åstad-kommer just ingenting annat än att jorden fryser vattenmättad, vilket försämrar syretillförseln till rötterna och fördröjer upptining på våran. Eventuell vattning skall göras mycket tidigare. Om våran skulle vara torr är det bra att vattna när markan har tinat.
Städning och puts
Döda barrpartier och grenar skall klippas bort. Täta former av cypresser, tujor, och enar bör befrias från barr som hopas inuti plantorna. Ljus och luftväxling minskar risken för svampangrepp och uppmuntrar tyll nyväxt som håller plantan frisk och vacker.
De flesta kuddplanor samlar på sig döda barr i det inre, ju tätare desto mera. Gör minst en årlig översyn och rensa ur. Dörr material som ständigt hålls fuktigt genom närhet till marken ger grogrund för svampangrepp. Särskilt viktigt är det med täta tallar. Med P. parviflora får man vara lätt på handen. Barken är mjuk och ett sår kan bli inkörsporten för svampsjukdommar. Alla barrträd gör sig på hösten av med äldre barr som inte längre deltar i fotosyntesen. De bildar ett litet täcke över rötterna, bevarar fukten i jorden och tillför på sikt näring. Den som tycker att det ser skräpigt ut och föredrar att städa kan kompensera växten med ett lager barkmull.
Skadedjur
Till skötsel hör regelbunden översyn för att i tid upptäcka insektsangrepp. Skatedjur på barrväxter i trädgården brukar inte få samma dramatiska följdär som i naturen. Angrepp förekommer men med litet observans från odlarens sida kan skadorna hållas ringa. Tallar hemsöks inte sällan at tallskottvecklare och tallmätare liksom av flera stekelarters larver. Det är förmodlingen en naturlag att de alltid ger sig på de upp allra minsta och dyraste sorterna. Här får man se upp så att inte ens juveler blir olagligt beskurna. Larverna är inte svåra att upptäcka men det är lätt att missa några när man rensar plantan. „Bläddra” ordentligt i barrverket. Ibland blir man varnad av småfåglarna. När talgoxarna visar närgånget intresse för dvärgtall är det dags att inspektera. Håll uppsikt på dvärgformer av lärk som snabbt kan bli kalätna av stekellarver.
Hur trevliga rådjur än är i naturen så är de inte önsvkvärda i trädgårdar. Barrväxter går inte fria för deras härjningar. Rådjur smakar och nafsar i det mesta och sargar grenarna på ett typisk sätt. När haren har varit framme ser det ut som ett klipp med sekatör. Att rådjur inte skulle beta av idegran är ren fantasi. Tvärtom tycks det vara en av deras älsklingsrätter. Det är inte betandet som gör störst skada utan bockarnas fejande under försommaren.
De kan totalt förstöra ett träd. De mer eller mindre fantasifulla avräckningsmedel som rekommenderas kan man glömma. Det finns intenting utom ett väl
tilltaget staket som på sikt håller rådjur borta. Inte många finner sig i att bara odla växter som rådjuren förmodas rata och det hjälper ändå inte mot deras fejande. Även husdjur kan skada barrträd. Katters revirmarkeringar ger svarta partier i barrskruden hos tuja och cypress. Art låta sin hund lyfta på benet mot en barrhäck är inte fint sätt.
Sjukdomar
Svampsjukdomar angriper i trädgården oftast enar. Hagtornsrost växlar värd mellen hagtorn och J. communis. Man kan vid fiuktig väderlek på våren se enar fulla av gula hornformade utskott från vilka sporerna sprids. Svampen gör dock ingen större skada på enarna. Betydligt besvärligare är Kabatina-arterna som orsakar kvistdöd. Angrepp har förekommit även på tuja och cypress. Vid årsskottets bas syns en skarp gräns mellan frisk och sjuk vävnad. Odlaren tror ofta att dessa skador beror på frost eller torka. Svampen gynnas av fukt och låg temperatur och blir besvärligare ju fler enar man odlar. Bekämpning är knappast möjlig i en trädgård.
Vad mer?
- Bästa tiden för plantering av barrträd är:
- Slutet av mars till mitten av juni
- Samt från början av augusti till mitten av oktober (beroende på klimatet)
Vi rekommenderar att lägga träbark runt växten som täcker marken runt växten eftersom barken skyddar från tillväxten av ogräs och håller rätt fuktighet i marken (glöm ej att vattna) samt hjälper allmänt tillväxten av barrväxten.
Barrväxter gödslar man 3 gånger under året helst med mineral gödsel som är ämnad för barrträd och barrväxter:
- Månadsskifte mars-april
- Månadsskifte Juni-juli
- Månadsskifte September-oktober
När man tillämpar mineral gödsel rekommenderas att använda lämpliga för årstid: Vår-sommar gödsel samt höst-vinter gödsel. Vad gör man om barren skiftar i färgen till brunt? Vid färgändring till brunt tillämpar vi preparat som innehåller mycket magnesium, som blandas med vatten och senare sprayas över hela växten.
