Lär dig symptomen, orsakerna och hur du agerar
Vid torr vinter (brist på snö som täcker marken), kalla nordliga vindar och när solen börjar bli starkare i januari finns det övervägande risk för frostskador. När marken fryser normalt sätt med snö som täcker marken så brukar tjälen bara bli cirka 5-10 cm, då kan thujans djupaste rötter fortfarande suga upp vatten och risken för uttorkning är då minimal. Är det minusgrader och ingen snö är det inte ovanligt att tjälen blir upp mot 1 m djup, i ett sådant scenario kan inte thujan dricka något vatten och resultatet blir uttorkning och tillslut vissnar en uttorkad thuja. En annan faktor är skiftande temperaturer mellan minus och plus, vilket stressar thujan extra mycket.
När en thuja ser grå, torr och trött ut istället för friskt grön på vårkanten så är det ett tecken på frostskada. Särkilt om jorden runt omkring har rätt fuktighet men det har varit brist på snö eller väldigt lite snö under hela vintern. Oftast börjar man se symptomen i mars/ april men skadorna kan fortlöpa ändå in i maj. 
Är det mindre än halva thujan som är frostskadad så finns det en liten chans att den återhämtar sig med rätt skötsel, besprutningsmedel i form av tillväxtstimulator för thujor och trimmning/ klippning utav skadade skott. Är det mer en halva thujan (mer än 50%) eller hela som är froskadad så kommer den inte att återhämta sig inom snar framtid, en sådan thuja kan bytas ut mot en friskt grön sådan.
Det är relativt ovanligt med frostskador om man har planterat rätt från början, men har man otur med vädret så händer det. Det finns inte något sätt att undvika frostskador helt vid torr vinter. I vissa fall kan täckväv hjälpa att minimera skadorna, men är det riktigt djup tjäle så kommer inte täckväven göra någon större skillnad.
